Arkiv för jan 2014

Sherbet med bett

Kategori: Inspiration | Skrivet: Jan 26, 2014

Mitt besök på toppen av Etna i juni 2007 var närmast en religiös upplevelse. Jag har aldrig känt mig så, ehm… nära elementen. Och ödmjuk av insikten att vi är tämligen maktlösa inför moder jord. Jag antar alla aktiva vulkaner obönhörligt påminner sina besökare om det. Man kommer liksom ner på jorden, trots man är 3000 m.ö.h.

Hon är mäktig Etna. Uppe på toppkratrarna kan hon bjuda på en strålande blå himmel. När den möter de ändlösa vidderna av kolsvart lava, är det så man tappar orienteringsförmågan. Det är sällan mer än ett par plusgrader mitt i heta medelhavssommaren. Och du känner hennes varma andedräkt puffa långt däre nere i berget, upp rakt genom skosulorna.

Längs Etnas sluttningar har århundraden av utbrott skapat en enastående jordmån. Näringsämnen och mineraler som kommit med lavaströmmarna är som raketbränsle för växtligheten. Samtidigt som hon sätter en annan typ av förutsättningar. Samma apelsinodlande bönder som kan tacka Etna för sin fantastiska frukt, riskar en hyfsat stor insats också. För allting kan var borta på en eftermiddag om hon bestämmer sig för att hicka till. Boom. Living on the edge, eh?

Och DÄR växer blodapelsinen. Den röda apelsinen som verkar vara en adrenalinjunkie.

Moro, Tarocco och Sanguinello. Det låter som tre av ponnyhästarna på Mälarhöjdens ridskola, där jag red som liten. Men det är namnet på de tre vanligaste sorterna av blodapelsin. Så heter den "röda apelsinen" du köper på COOP något annat, är det en falsking. Om de är förpackade "i nät", står fruktens namn på på etiketten. Läs på. Gyllene Korset - är DET prima blodapelsin för dig? Troligen en moro inslagen i papper för att öka känslan av exklusivitet och höja kilopriset något.

Gemensamt för moron, taroccon och sanguinellon är alltså att de har utvecklat antocyanin. Ett ämne som skyddar dem mot kyla och stora tempeteraturväxlingar. Vilket är fallet där på Etnas sluttningar. En superkraft som dessutom gör dem mörkt mörkt röda! Samma färgämne som återfinns i vindruvor och blåbär. Och det är NU europeisk blodapelsin skördas. Dum vore man ju om man inte kalasar på dem så här års.

Så jag vill dela med mig av ett fantastiskt recept med blodapelsin i. Och jag tar faktiskt åt mig äran för just det här receptet. Tja, sen har ju Jamie Oliver varit med på en hörna förstås. Som i sin tur inspirerats av det sicilianska köket. Men Jamie missade hur blodapelsinen fullkomligt briljerar i den här rätten. Antagligen för att han hade all citron som behövdes hemma. Det hade inte jag. Så jag drygade ut med en halv deciliter blodapelsin. Och halleluja vilken vinstlott jag drog! Färgen blir sagolikt vacker och inbjudande. Smaken är så himmelsk att du skulle du blidka din dödsfiende med den här desserten.

Se till att du har 3h framför dig som du är hemma. Eller snarare 3h närhet till den frysbox som du ska tillaga din sherbet i.

Frysform. Lägg in i frysen, tom på sitt innehåll. Då blir den kall och sherbeten fryser lättare till.

2dl vatten + 2,5dl socker. Låt koka upp och sjuda i 15 minuter tills sockerlagen har fått en simmig konsistens.

1 stjälk citrongräs. Banka ut och lägg den i sockerlagen.

Låt svalna i 15 minuter.

Frön och stjälk från en 1/3 vaniljstång + zest från 1 ekologisk citron. I även med detta i sockerlagen.

Saften ur 2 stora citroner + en halv blodapelsin. Dvs ca 2dl juice. Rör i även detta. OBS! Använd saften från en mörkt färgad blodapelsin, annars kommer du inte få resultatet SKÄR sherbet.

1 rågad msk Mascarpone är det sista som ska i. Och det är nu, i och med det här momentet, en sorbet blir sherbet! Vispa vispa vispa. Du vill ha en klumpfri citronsockerlag.

Smaka av! Behövs mer syra? Sötma?

Kärnor? Pilla bort! Alla stjälkar som du kan hitta ska också avlägsnas från sockerlagen nu.

Sila? Nej! För då hade citronzesten rykt och det vill vi inte.

Hämta nu frysformen och häll över den perfekta citronblodapelsinsockerlag däri. Ställ tillbaka i frysen.

40 minuter senare är det dags röra om i frysformen. Du är liksom den manuella glassmaskinen.

Ytterligare 40 minuter efter det, rör man IGEN. Det som fryst till längs kanterna rörs ihop med det mindre frysta innehållet i frysformen. Poängen är att få en jämnfryst sherbet.

Upprepa detta 1-2 ggr tills du gör bedömningen den är jämn i konsistensen och kan lämnas ifred för att slutligen sätta sig.

Och som med all glass/sorbet/sherbet, är den sen bäst att servera om den fått töa i kylskåpsgrader ca 20 minuter först.

Ät och dö en smula.

Dela inlägg med andra
0 Kommentarer Kommentera

I huvudet på en fjortis

Kategori: Debatt | Skrivet: Jan 07, 2014

2008 såg jag den hemstoppade korven göra entre. (Eller var det egentligen korven som sådan?)

2009 siade jag att cupcaken skulle bli årets stora trend. Mycket riktigt fick den engelska bankers att sadla om.

2010 smörigt värre.

2011 trodde och hoppades jag att gröten skulle vara nästa matnörderi.

2012 slog de syrade grönsakerna och jag fattar fortfarande inte storheten i detta.

2013 - kött kött kött.

2014 - ?

Jag tror i år är året då mat blir en partipolitisk fråga. Vi svenska matkonsumenter kommer snart vara så medvetna om vad vi vill stoppa i oss och inte stoppa i oss, att ett vallöfte om “livsmedelsgrön” skatteväxling och krav på djurhållningslagar motsvarande de svenska även på IMPORTERAT kött, kommer kunna ta hem röster i höstens val.

För maten vi äter är en het potatis! När tidigare i historien har t ex vår helgedom julskinkan, hängts ut p g a av dess behandling med nitrit? Tillsatsen som i alla tider färgat skinkan aptitligt rosa i köttet och som även minskar risken för bakterieangrepp. Julen 2013 ifrågasattes plötsligt nitriten. Nu var vi beredda äta en grå skinkmacka till förmån för “äkta” julskinka! Och då gäller KRAV-märkt griskött. Inte bara ekologiskt märkt eftersom EU-ekologisk chark tillåter 50mg tillsatt nitrit per kilo produkt. Och det här detaljerna känns det som att min 7-åriga kusinunge kunde ha upplyst mig om.

Och låt nu för allt i världen den här utvecklingen hålla i sig. Miljörörelsen har eftersträvat en liknande våg i +20 år så den kommer inte en dag för tidigt. Vad är tricket? Att efterfrågan kommer från konsumenten. Det är på gräsrotsnivå det händer. Och varför nu? För att vi börjar se ett irreversibelt samband mellan hur människan mår och kemikaliejordbruket samt annan högintensiv livsmedelsproduktion. Förekomsten av inflammations- och sjukdomsframkallande cancerogena ämnen ökar i maten vi äter och sätter vår och våra barns hälsa på spel. Och det börjar likna allvar. Snabbt och billigt djurfoder av sojabönor har fällt regnskog i decennier tillbaka men de direkta konsekvenserna av det har inte drabbat den svenske konsumenten. Och vi har stått passiva.

Men nu börjar det hända grejer. IMHO är matindustrin just nu uppe i en mycket intressant fas. Det tas initiativ till lokala små saluhallar såsom i Höganäs, Skåne eller Stora Skedvi, Dalarna vars idé är att förse sina kunder med mat och råvaror från leverantörer inom högst ett par kilometers radie. Dessa orter ligger långt ifrån storstan där portmonnäerna växer sig tjocka, så det finns uppenbarligen en utbredd efterfrågan och ett utbud av kompetenta och engagerade livsmedelsproducenter! Och för den läsare som tillfälligt glömt vad de direkta fördelarna är av ett sådant lokalt mat-ekosystem, kommer här en snabb repetition (ni andra får ursäkta tjatet): *små ekologiska fotavtryck tack vare färre transporter och minskad energianvändning; *lyckligare djur; *godare mat; *högre priser. (Den senaste anser jag är av godo - liten del av lättförtjänt disponibel inkomst hos familj x hittar fram till och täpper till stora hål i verksamhetsbudget hos familj y. Utväxlingen på en och samma krona är alltså mycket god. Tänk Robin Hood).

Jag tror alltså på att konsumentmakten är avgörande men tyvärr inte räcker hela långa vägen fram. Se t ex hur marknaden för ekologisk livsmedelsproduktion blomstrar tvärs över sundet i Danmark. Danskarna ligger långt före oss när det kommer till köp av ekologiskt i matvarubutiken, bl a tack vare ekonomiska styrmedel som är initierade av den danska regeringen. Det finns nämligen tydliga politiska mål att öka det ekologiska lantbruket. Inte bara av miljöskäl utan även för att ekologiska varor anses vara en potent exportvara. Däribland till oss svenskar. En export man tycker det är värt att satsa 10 000 000 danska kronor på. Genier.

Så vad jag vill se år 2014 är mat med korta innehållsförteckningar. Genuin, GOD, sund och präktig mat. Och lika präktiga, uppdaterade och medvetna matkonsumenter.

Dela inlägg med andra
0 Kommentarer Kommentera

Tack för din anmälan!

Snart kommer du få vårt nyhetsbrev med tips och inspiration direkt från proffsköket. Håll även utkik efter din rabattkod på 25% som kommer i ett separat mejl och som gäller ditt första köp i vår webbutik. Välkommen!

Stäng
Köp