Arkiv för sep 2014

Drick pulversoppa

Kategori: Inspiration | Skrivet: Sep 24, 2014

Hur förföriskt vackra och pockande klarröda nyponen är just nu, passar jag bollen till en annan fullblodig matnörd där ute. Att läsa på om nyponen från strandens vildros är ätbara, vilka som är smakrika och söta. Sen ut och plocka, rensa, torka och mala. Eventuellt uppdatera kökslådorna med en ny liten kniv-skal-skärar-sil-tork. Den prövande men eggande, tålamodskrävande men ack så värda väg till mat från grunden, som jag vet att ni PS-läsare ägnar er åt.

Naturligtvis går jag igång på tanken att få bjuda på alldeles egengjord varm nyponsoppa krönt med en klick vaniljglass. Så inspirerad av säsongens dignande rosenbuskar gjorde jag det! Men jag höll mig till färdigmalda nyponskal på påse från Risenta. Och plötsligt smakade jag nyponsoppa som jag aldrig smakat den förr.

Och plättlätt är det. Koka ihop 6dl vatten + 1msk potatismjöl + 1/2 dl nyponskalsmjöl + 1tsk vaniljsocker + råsocker efter smak och tycke. Servera varm eller kall.

Så förringa inte pulversoppa i höst men välj en påse torrvara UTAN tillsatser!

Dela inlägg med andra
2 Kommentarer Kommentera

Nu vet jag mer om vetet

Kategori: Trender och insikter | Skrivet: Sep 09, 2014

En skördetröska in action är så nära professor Balthazars universalmaskin man kan komma. Det som stoppas in i ena änden kommer ut som något heeelt annat i den andra. Med en exakt precision. Och antagligen slår skördetröskans instrumentbräda den i en Volvo xc90 med hästlängder.

Under delar av årets spannmålsskörd har jag vistats i Skåne och fått uppleva hur den vackra, rogivande slätten förvandlats till en maskininvaderad, bullrig vändplan. Det rådde febril aktivitet ute på åkrarna de första veckorna i augusti! Långt inpå sena kvällen tills dess att mörkrets inbrott satte stopp för män och maskiner.

Att skörda sin åker för en spannmålsbonde måste vara jämförbart med en författares bokrelease, sjösättning av Skärgårdskryssaren eller att smaka på osten gjord på mjölken från dina getter. Det är dessa skälvande dagar som det senaste året ägnats åt. Det är skarpt läge nu, mycket nerv och dessutom en bekräftan på din yrkesskicklighet.

För en storstadsunge som jag, som ofta tänker i matens hela livscykel, har det här skådespelet väckt många frågor. I synnerhet som årets svenska spannmålsskörd verkar slå alla rekord! Så jag vände mig till Barsebäck Gods i västra Skåne med dessa. Det är en gammal gård med anor från 1300 talet. Godset förvaltar sammanlagt ca 3000 ha, varav 1300ha är skog. Det odlas brödvete, maltkorn, råg, raps, sockerbetor, bladpersilja, spenat, grönkol, dill, grönspenat, morötter och konservärtor till Findus. Jannik Houmann är inspektor på Barsebäck, ansvarar för växtodlingen på godset och tog sig tid till PS läsare!

Hej på Barsebäck Gods! Jag är nyfiken på årets spannmålsskörd. Hur har den gått för er?
Årets spannmålsskörd blev avklarad tidigt, redan den 14 augusti var allt tröskat med en mycket god skörd historiskt sett. Våren och sommaren har varit väldigt gynnsam för spannmålen och rapsen på Barsebäck, det har också blivit bra kvalitet på den spannmål som skördats. Det är enbart en del av veteskörden som har för lågt protein, detta kan bero på att veteplantorna blev stressade av det varma sommarvädret och växte utan att samla tillräckligt med energi. Det sägs vara många gårdar som har haft samma problem med proteinet i vete i år.

Det vete som skördades tidigare i somras, vad händer med det nu?

Den spannmål som är skördad i år ligger nu på planlager och i silos där den nu torkas och rensas för att göra den klar för lagring tills den skall levereras. Det är olika för olika gårdar om man kan lagra all spannmål själv eller om man måste leverera spannmålen direkt till spannmålshandlare som t.ex. Lantmännen.

Den spannmål som är skördad i år ligger nu på planlager och i silos där den nu torkas och rensas för att göra den klar för lagring tills den skall levereras. Det är olika för olika gårdar om man kan lagra all spannmål själv eller om man måste leverera spannmålen direkt till spannmålshandlare som t.ex. Lantmännen. 

På Barsebäck kan man lagra all spannmål på egen hand för att kunna välja vilken tid på året man vill sälja och leverera beroende på vilka priser som de olika spannmålsinköparna erbjuder. När man sålt t.ex. vete för leverans i januari-mars 2015, kommer då spannmålshandlaren med lastbilar till siloanläggningen och lastar på och kör iväg dit det skall levereras. Var spannmålen och rapsen går till beror på vad spannmålshandlaren gjort för kontrakt i andrahand. Vissa partier exporteras, vissa går till livsmedelproduktion alternativt foderproduktion i Sverige. Maltkornet går till öl produktion.

Håller ert vete tillräckligt god kvalitet för att till slut hamna i mitt skafferi som grahamsmjöl från t ex Kungsörnen?

Vete vi odlar håller oftast den kvalitet den skall för att hamna i konsumentens skafferi som mjöl vilket då håller 10% protein, gränsen för brödvete när man levererar till spannmålshandlaren är 10,5-11%. Skulle vete inte hålla proteinhalten så kan man sälja det som produktion till kex alternativt foder.

När har i sånt fall er råvara “come full circle” och har förädlats/framställts till mjöl? Kan vi baka vi lussekatter på det till jul eller kanske nästa års midsommartårta?

Den mesta delen av den spannmål som är skördad i år kommer levereras först januari-mars2015, då spannmålshandlaren önskar få leveransen av spannmålen för att sedan kunna leverera den vidare till den som köpt den för dess ändamål. Så man kan mycket väl finna just den spannmål som gården odlat 2014 i butik till sommaren 2015.

Som producent av råvaran vete, vad fick ni betalt per vikt/volym för årets vete?

Spotpriset på Lantmännen ligger idag på 1260 kr/ ton, vilket är ett lågt pris om man jämför med de senaste årens priser då priserna låg på runt 2000 kr/ ton. Man får heller inte glömma bort att insatsvarorna, maskinpriserna etc. inte följt priserna så mycket som spannmålen gått ned.

Gårdens break-even kalkyl visar på att utan EU-stödet hade det med en minimal marginal blivit några pengar över till jordbruket. Så går inte spannmålspriserna upp kan det bli tuffare för Sveriges bönder. EU-stöden till svenska bönder är bl.a. till för att göra livsmedel för konsumenter billigare. Försvinner stöden kan livsmedel bli dyrare för konsumenterna som handlar i matvarubutikerna( om inte mellanhänderna justerar sina marginaler därefter). Nu minskar också EU-stöden för många bönder i Sverige och kommer förmodligen minska ännu mer med åren, vilket kan göra att det blir sämre lönsamhet att bedriva växtodling.

Ligger ni även på lager av vete för att sälja vid ett senare tillfälle? Dvs finns det en spannmålsbörs eller motsvarande?

Av den spannmål som skördats i år är enbart ca 50 % av skörden såld och skall levereras januari-mars 2015. Spannmålspriserna varierar från dag till dag varför det är  mycket svårt att pricka rätt gällande när man skall sälja sin spannmål.

Priserna idag styrs mycket av världsmarknaden och de två stora börserna Matif och Chicago där det handlas mycket med bl.a. terminskontrakt där både bönder och spekulanter köper och säljer kontrakt. Priserna på börserna följs av spannmålshandlarna, vilket pris sedan de svenska bönder blir erbjudna för sin spannmål. Priset baserar sig på om det är brist/ överskott på spannmål i världen, eller om det är någon kris som gör det oroligt på marknaden samt valutakursernas inverkan på kronan för de svenska priserna. Det har blivit många svenska bönder som börjat göra termins- och optionsaffärer på börsen som komplement för att få en chans att få bättre pris på sin spannmål/ raps.

På ett kilo vetemjöl jag köper i matvarubutiken, hur mycket per krona får NI i snitt?

Kronorna/örena som bonden får mot ett kilo vetemjöl i butiken är inte många då det är många mellanhänder och faktorer som resulterar i vad konsumenten får betala.

Odlar ni konventionellt eller lever någon del av jordbruket upp till KRAVs kriterier?

Vi har konventionell odling på Barsebäck, vi är Sigill certifierade, klimatcertifierade och innehar en Wildlife Estate Label från EU. Genom certifieringarna har man kontroll och restriktioner så man håller sig inom normerna för kraven om förbrukning på el, energi, uppvärmning, ström, vatten etc. Och att man håller sig innanför gränsvärdena inom växtskydd och gödselmedel. Gödselmedel vi köper in är miljöklassad gödning från Yara vilket är ett krav för certifieringen. Maskinförarna har också gått kurser hur man kör maskiner för minimerad bränsleförbrukning etc. På godset arbetar man hela tiden på att effektivisera driften så man skall bli så effektiva som möjligt och att de i sin tur skall vara bra för miljö och åkermarken.

Lägger ni undan delar av årets skörd för egen del med målet självhushåll?

En del av det som produceras på godset går som stödutfodring till viltet, vilket i sin tur förvaltas av jakten vilket ger ekologiskt kött.

Vad händer på Barsebäcks Gods nu?
Näst på tur på godset är fortsättning av höstbruket då man skall komma igång med sådd av råg och vete, sockerbets- och morotsupptagning.

...tack och lycka till!

Dela inlägg med andra
1 Kommentarer Kommentera

Tack för din anmälan!

Snart kommer du få vårt nyhetsbrev med tips och inspiration direkt från proffsköket. Håll även utkik efter din rabattkod på 25% som kommer i ett separat mejl och som gäller ditt första köp i vår webbutik. Välkommen!

Stäng
Köp