Kritikens värde

Kategori: Trender och insikter, Debatt | Skrivet: Jun 21, 2015

Idag är det väldigt lätt att bygga sig en uppfattning om vad vi ska tycka om en restaurang.

Via sociala medier så märker en snabbt huruvida maten som lagas tilltalar den större publiken och/eller hur servicens bemötande är. Du kan lätt se ifall maten upplevs prisvärd och generös eller snålt tilltagen och dyr.

Detta är ju såklart i mångt och mycket väldigt bra och positivt, i alla fall i min mening.

Även om jag inte alltid håller med om vad som skrivs eller vad folk tycker och tänker så är det ju ändå för dem jag lagar maten. Det vore ju bara korkat om jag satte på mig skygglappar och viftade bort kritik som ren idioti i tid och otid.

Objektivt kontra passion

I Sverige har vi en tradition av att låta restaurangrecensenter vara anonyma. Recensionerna ska vara ”objektiva” (jo tjena…) och med ett väldigt ”myndigt” språk som grund. Vilket för det mesta resulterar i väldigt passionslösa, tråkiga recensioner som emellertid känns som om de var skrivna av folk som verkar tycka att det här med att äta ute verkar vara en kul grej att prova på.

Det återges allt ifrån tveksamt tilltagen kritik till rena felaktigheter (folk som inte kan göra skillnad på jordärtskocka och palsternacka ska kanske ska ta sig en liten funderare, t.ex.), vilket för mig blir väldigt fånigt och svårt att ta till mig. När personen/personerna i fråga inte ens vill gå ut med namn och stå för sina åsikter blir det ändå svårare att ta personen på allvar.

I t.ex. England så är det ju ett helt annat mynt. Där stoltserar självsäkra krogkritiker vid sin rubrik, redo att hylla eller förbanna den restaurang de just besökt. De blir nästan oproportionerligt förbannade när de får något dåligt på tallriken och nästan gråtmilda av lycka när de får något bra.

Det är aldrig lagom, liksom. Vilket gör det väldigt underhållande.

Varje åsikt är guld värd

I detta avseende så ser jag hellre kritik från alla de jag faktiskt lagar mat till varje dag. Som blir berörda, förhoppningsvis positivt, men ibland negativt, till den milda grad att de tar sig tid att skriva om sitt restaurangbesök på t.ex. Facebook, Yelp eller Tripadvisor. Som ofta står för sina åsikter med sina egna namn, som inte skäms för sig.

Vissa gillar att analysera allt i minsta detalj, andra vill bara att själva helhetsupplevelsen ska vara bra, men alla utrycker sin åsikt och det respekterar jag oavsett.

Ännu en anekdot

Åh, just det, nu när vi ändå har det så kul här och pratar lite löst om media så kan vi ju ta en anekdot!

För ett par månader sedan hade vi en grupp gäster på Austin Food Works, där de flesta tillhörde en grupp mer eller mindre kända mediaprofiler.

De åt och drack som sig bör vid ett restaurangbesök och allt var helt fine and dandy så.

Dock var det en i sällskapet som inte orkade äta upp sin varmrätt, ungefär hälften av den friterade kycklingen var kvar på tallriken.

Deras servitör frågor naturligtvis väldigt snabbt om hen möjligtvis skulle vilja ha med sig en sk. ”doggy bag” hem, alltså en förpackning med det som blev över.

Personen ifråga ser ut att ha svalt en potatis hel och stirrar med en blick blandad av förvirring och upprördhet och svarar:

- Men det vore väl ändå en helt fruktansvärd idé?!

Servitören bli lite förvånad och ser lite oförstående tillbaka på personen i fråga.

- Ni vet väl ändå att hundar inte ska äta kyckling med ben?! Utbrister hen.

- Nu hänger jag inte riktigt med här…? Svarar servitören

- Ja… ni frågade ju om jag ville ha en ”doggy bag”? En påse till hunden? Jag har ju inte ens någon hund!

Ja, tänka sig.

Vinet verkar ha varit gott i alla fall.

Tack för din anmälan!

Snart kommer du få vårt nyhetsbrev med tips och inspiration direkt från proffsköket. Håll även utkik efter din rabattkod på 25% som kommer i ett separat mejl och som gäller ditt första köp i vår webbutik. Välkommen!

Stäng
Köp