Tänk va om man vore lite mer som rosa Champagne. Man visste exakt vart man hade sina rötter och hade fått mogna under kontrollerade former i trygga händer som var fullt varse ens värde. Resultatet: eftertraktad, snyggt packeterad, wow-effekt hög och alltid emottagen med vördnad. Eller i alla fall uppriktig glädje.
Men nä. Jag är lite mer av en Tonic. En dekokt på ett par riktigt oväntade ingredienser: kinabark, kryddpeppar och citrus. Som tillsammans lyckas uppnå en udda harmoni. Resultatet: en komplex och aningens svårdrucken läskeblask som förvisso är lite stursk och har sol i sinne!
Och jag har faktiskt alltid gillat Tonic. Precis som den är. Iskall on the rocks och en skiva citron, efter en varm och solig dag på bryggan, är det den bästa återställaren. Och tillsätts en god gin i samma glas har jag inget emot det heller.
Smygstarta sommaren
I helgen smygstartade jag sommarhalvåret. Eller rivstartade snarare - jag kunde totalt välja mellan 8 tonics och 3 ginsorter. Addera två smaksatta sockerlagar till det. Så det var mer av en provning än en groggveranda. Kvällens huvudpersoner var 3 hembrygda Tonics!
Dekokterna hade satts på självaste Tonic-dagen, lördagen helgen tidigare och nu var det dags att smaka av. För egen del, lade jag allt åt sidan för att kunna närvara! Kreatör och initiativtagare för kvällen var min vän Rikke som kan, tjaa... gå VÄLDIGT grundligt tillväga. Och ofta är det matrelaterade upptäckter han snöar in på, till omgivningens stora glädje. Jag har tagit del av detaljerade anteckningar, recept och slutsatser baserade på Rikkes olika försök brygga Tonic. Min sammanfattning är denna!
