Svårt lättvispad grädde

Inget av de där stämmer längre, 30 år senare. Något kan skyllas på den tekniska (och för den delen moderna) utvecklingen. Eventuellt spelar den globala uppvärmningen in. Men vad är det med grädden som gör att det tar sån tid vispa den bara lite lättvispad?

För här äts det lättvispad grädde! Det började med en kola- och pecannötspaj för två helger sedan. Lättvispad grädde är det självklara tillbehöret till en sådan. På resterna blev det varm choklad toppad med lättvispad grädde. Nu senast kladdkakan på bilden (med Dumle-gömmor om ni tittar noggrant). Det är gråa november i kombination med utökade timmar på gymet inför kommande skidsäsong som gör att min kropp längtar efter fett och socker.

Perfekt spritsad grädde
Det är NÄSTAN så att den senaste tiden har motiverat en gräddsifon här hemma. Och tanken på att kunna hala upp en sån ur kylskåpsdörren får min foodie-puls att gå upp. Inte minst för det perfekta resultatet av spritsad grädde på äkta råvara. Det var under min korta karriär som smörgåsnissa i 14-årsåldern på en innerstadskrog som jag under riktigt köriga kvällar blev betrodd göra Irish Coffee för att ordinarie servise inte hann. Bingo! Det roligaste var att få byta till ny gaspatron på gräddsifonen och spritsa den perfekta klicken spritsad grädde på toppen av hett kaffe och whiskey.

Vispgrädde
Att de finns två varianter av "vispgrädde" med olika fetthalt (36 resp 40%) är jag helt på det klara med. Jag väljer alltid tjockgrädde om jag ska ha tjockgrädde och avstår inblandning av karragenan (E407). Och kemin är exakt densamma år 2015 som 1982 vad jag vet; gräddens pyttesmå fettdroppar är fortfarande täckta av tunna proteinlager. Vid vispning är poängen fortfarande att slå in små luftbubblor, samtidigt som lite av proteinlagren nöts bort så att de små fettkulorna kan klibba ihop och bilda en struktur som stabiliserar vätskan i grädden. Jag vet att det är viktigt att grädden ska vara riktigt kall. Jag har t o m kylt kärlet grädden vispats i (det köldstela fettet stabiliserar strukturerna bättre än de mjuka dropparna i icke-kall grädde) men står ändå där med elvispen tjutande till kaffet har hunnit svalna. Och nej, jag skulle aldrig låta mixerstaven möta tjockgrädden och slå sönder den till vad jag tycker liknar en redning.

Välj KRAV-märkta produkter
Min försiktiga ansats och stilla reflektion här, är att tjockgräddens DNA kanske har reviderats under de senaste 30 åren. Inte så mycket för att vi har blivit rädda för fett i takt med utbredd ohälsa inom hjärt- och kärlsjukdom och att produkten ser annorlunda ut av de skälen. Mer för att korna som producerar mjölken som grädde görs av, lever ett sämre liv idag. Jag tänker att djurens livsförhållanden, avel, foder och kost rimligen påverkar mjölkens fettinnehåll och sammansättning. Vi konsumenter kan inte vara nog så omsorgsfulla när vi handlar. Se till att välja KRAV-märkta produkter för att på så sätt värna om djurskydd och mjölkkons välfärd.